Jobbigt med två.

Det är lite drygt att sitta inne med två bloggar. Denna bloggen skulle ju egentligen bara handla om graviditeten.

Nu går vi tillbaka till http://Fejs.se/blogg som en hel familj.

Ses där!

Lik pappa!

Många säger att Viktor är lik sin far. Ser man denna bild så är jag nog beredd att hålla med ;)
Kan man få mer kärlek än så?

Äta och växa.

Förra veckan vägde lillgynet 4450g. På dagens kontroll skrapade vi ihop 5130g.

680g.

Man skulle kunna tro att jag har grädde i boobsen.

Nätterna

Vi fick en del tips innan Viktor kom om sovande. Samsovning eller inte samsovning. Vi valde då att ta det som det kom och hittills har Viktor sovit bredvid mamma. På dagarna sover han i och för sig i vagnen eller i sin säng.
De första nätterna hade vi 1,5 timmes perioder med vakenhet vilket oroade mig inför att Joel skulle börja jobba. Hur skulle jag palla det?
Det löste sig för några nätter sedan. Puh!
Lösningen: Det gäller att vara supersnabb med tutten så fort han ger ifrån sig tillstymmelse till "nuhållerjagpåattvakna-ljud". Schlopp! Så ammar han och sedan somnar han om som den ljuvliga lilla kotte han är. Men som sagt. Det gäller att vara råsnabb! Tur att han begåvats med en morsa med den egenskapen ;-) Lättväckt.

Nej, nu har jag inte mer fritid. Nu skall här ammas....igen. Jag är nog lite chockad över hur mycket han faktiskt får plats med i sin lilla kropp.

Mammaledig utan skyddsnät av pappaledig.

Idag börjar allvaret. Idag gick han som haft hand om marktjänsten plötsligt till jobbet. Hepp!
Nu skall jag alltså klara av att mata mig och Viktor samtidigt som jag skall rasta hunden och försöka att inte skapa kaos här hemma. Eller kanske itne samtidigt men, ja, ni hajjar...

So far?
Jotack. Vi startade dagen med amningsmarathon, efter det softade Viktor i sin babysitter medan jag åt gröt (gröt är grymt, går fort och man blir mätt), därefter ammade vi lite till tills den lille somnade sött, därefter krånglade vi iväg med vagn och hund på långpromenad (den fick dock avbrytas lite i förtid eftersom jag fick akuta behov) Dock fick lurvet 45 minuter ute med nosande och sprättande. MAn skulle kunna säga att jag hoppas det går smidigare nästa gång, att jag ommer på en teknik för att få ner alla saker, hund och unge till vagnen i cykelförrådet. Jag lär mig nog. Kommer nog på en teknik.
Just i detta nu sover V och jag har planer på att göra honom sällskap.
Man tar vad man får ;)

En sanning om amning.

Det gör ont att amma. Det är inte bara mys och glamour. Det är en uppoffring av den där bröstvårtan utan dess like.
Det trodde jag inte alls. Jag var beredd på att det kanske kunde göra ont när brösten var fulla eller om man fick mjölkstockning men jag kunde inte i min vildaste fantasi se att det skulle göra ont när de sög.
Det är dock bättre nu efter två veckor.
Jag vet inte om vi fått in tekniken, Viktor och jag, eller om jag helt enkelt bara vant mig. Bara för att ungen inte har några tänder innebär inte det att de inte kan bitas. Nope. Shore can do.

Trots detta skulle jag dock inte ge upp amningen för ersättning. För hur det än är så är det det bästa för barnet.
Jag ville bara klargöra för er som ännu inte ammat, att tro inte att det kommer vara skönt. Det är liksom både och i en sjuk mix. Första dagarna var det mest ont. Nu är det mer mys. Kanske går det framåt?

Nåja huvudsaken är ju att Viktor får i sig vad han ska och att han växer och bajsar och det skall gudarna veta att han gör.

Förlossningsberättelse.

Det finns en förlossningsberättelse nu. Är man intresserad av att läsa den får man höra av sig. JAg tänker inte publicera den här eftersom den vart en aning ruff.

Skriv en kommentar eller skicka ett mail till:
frida@fejs.se