Wednesday, May 6, 2009

Föräldraträff 1.

Tillfälle ett på föräldraträffen är avklarad.
Vi fick Uppsalas mest erfarna barnmorska som handledare, 42 år i delivery-branchen hade hon. Kändes bra.

Vi var nio par som var med, ganska många. De flesta skall ha barn i Juli.

Ämnet för dagen var förlossning. Vi separerades i två grupper - De gravida och Befruktarna. Eller föderskorna och de stöttande?
Sedan fick vi lista i respektive grupp vilka egenskaper en bra förlossning skulle ha. Allt vi kunde komma på. Bra med lite brainstorm.

Här är några egenskaper som en bra förlossning skall ha:
- Lagom lång, veteran-BM sa att 10-12 timmar var att räkna som lagom.
- Mamman skall känna sig trygg.
- Smärtfri, fast här sa veteran-BM att det kunde vi glömma, det handlar bara om lindring. Typiskt min otur!
- Att information skall komma hela tiden om vad som sker "down under". Man vill liksom veta varför saker och ting händer. Tex. om man spyr av lustgasen eller om man spyr för att bäbis passerar ett visst ställe därnere.
- Man vill ha en erfaren BM, ingen student. Här sa dock veteran-BM att de nyutexade BM:orna ofta var bättre, noggrannare och trevligare att ha att göra med än de som hållt på längre. Men känner man att kemin spricker så har man rätt att byta även mitt under krystvärkarna. (Som om jag, den konflikträdda, skulle vilja säga det, nä, det får den bedårande barnafadern ta hand om isf.)
- Sedan ville alla ha ett friskt och välskapt barn också.

Efter den övningen var det inte så krystat tyst längre. Skönt.
Jag måste säga att det var en bra första gång. Ser fram emot nästa om en vecka, då skall vi prata om hur polokragen öppnar sig och hur bäbisen skall borra sig ner genom våra underliv.
Känns helt ok.

Åh, Jusst det, sedan har man tur om man får en manlig BM på förlossningen i Uppsala för han skall, enligt ryktet på stan, vara bäst. (Note to self: Ring och fråga efter hans schema)
Eller så kanske jag inte alls vill förlösas av en man....när jag tänker efter. Knivigt. Kön eller kunskap, vad skall man välja?

3 comments:

maria p said...

Han ÄR bäst!!! Får ni möjlighet skulle jag absolut behålla Urgessa. Vi har jobbat tillsammans på förlossningen och jag känner en djup respekt för den mannen. Sen finns det många bra kvinnor med såklart. Och en och annan surtant :-(

Våga byt om det inte känns bra, dom tar inte illa upp. Personkemin kan inte stämma med alla och just en förlossning är ett så viktigt tillfälle i ens liv. Svenska kvinnor föder ju trots allt bara barn typ 2ggr var. Men de allra flesta barnmorskorna är fina.

Jättekul att få höra lite om vad ni gjorde på föräldraträffen. Berätta gärna mer. Nästa vårtermin ska jag SJÄLV HÅLLA I EN GRUPP!!!! Planera innehåll, strukturera upp träffarna, vad som ska sägas och inte. Kom gärna med feedback på vad du tycker var bra och vad som var rent ut sagt kasst. Helt enkelt, ge mig råd! (om du vill). Man vill ju att föräldrarna ska känna sig nöjda med att ha gått dit.

Tänk på att 10-12 timmar är en normal tid men då räknar man från det att förlossningen kommit igång ordentligt. Att man har etablerade värkar som känns eller att vattnet har gått OCH att du är öppen 3cm. Då först börjar man räkna tiden. (vill bara säga det så du inte blir besviken om det tar lite längre tid än 12tim) Å andra sidan så brukar oftast inte vägen dit vara så jobbig.

Anna L said...

Jag tycker ju då att det här med föräldrautbildningen är marknadsfört på ett falskt sätt. Det handlar sällan eller aldrig om hur man är förälder utan är en ren utbildning i hur en normal förlossning går till. Väldigt sällan kan man som deltagare påverka innehållet, utifrån min erfarenhet och mina andra vänners. De som leder utbildningen är oftast bara intresserade av att berätta om och prata om hur en "bra" förlossning går till.

Kom överens om ett kodord du säger om du är missnöjd med barnmorskan eller annan personal - sen tar J över och ser till att den personen obemärkt försvinner från din närhet. På så sätt slipper ju du ta konflikten.

Jag tror att det är bra att fundera på hur du skulle vilja ha det, och sen vara beredd på att dina känslor i skarpt läge kan ange något helt annat.
De allra flesta har en bra upplevelse och du har J vid din sida.

Oavsett vad som händer - sen ... sen har du med dig Älvis hem och inget är sig likt!

Amelie said...

Haha, det här var väldigt roligt! Känner igen rubbet. Allt är normaaaalt :)

När jag födde min son i aug förra året, så kände jag mig inte riktigt trodd av bm1. Alltså jag kände inte att hon trodde på att jag hade så ont som jag hade (vilket jag antagligen inte hade heller meeeen just då tyckte jag att det gjorde attans ont). Jag fick för mig att hon tyckte jag var sjåpig (som prompt ville ha ryggbedövning trots att jag bara hade haft "riktiga" värkar i en timme...). hursomhelst så hade jag inte en tanke på att be att få en annan just där just då. Sen så kom ett skiftbyte ganska lägligt och efter skiftbytet fick jag fantastisk bm och undersköterska, och ungefär när de gick på så började förlossningen gå i raketfart framåt också...
Wellwell, jag kan nog prata om min förlossning nästan lika länge som den höll på. bäst jag slutar.
Lycka till och som sagt, mycket underhållande skrivet!