Idag var det dags för Boel igen. Söta Boel.
Jag var ditkommenderad med ett urinprov i högsta hugg, gud vad mycket lättare det vore med snopp!
Hon mätte och kollade blodtrycket och både Älvis och jag verkar må bra. Sedan kom det där Urinprovet. Det visade +2, det var tydligen inte alls bra. Då fick man ta blodprov. Då visade det hela 6,6 och det var tydligen normaaalt. Tur, måste ha varit bullarna i går eftermiddag som spökade i röret...
Hon kollade även mitt HB: 30, förra gången var det 25 så jag har höjt mig sedan sist. Bra skit de där järntabletterna!
Vad beträffar Älvis så har han lagt sig i utgångsläge, fortfarande rörlig men på väg neråt. I tio veckor skall han ligga med skallen ner i mitt bäcken innan han kommer ut. Kanske blir det längre...
Tänk, huvudet ner i tio veckor, vi som redan ställt fötterna på jorden skulle inte ens klara en dag. Rätt fantastiskt. Jag fick även känna på hans lilla huvud. Väldigt litet men jag kände att där fanns potential. Helt klart. Gulligt. Min unge! Vårat Kidd!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Men får han inte allt blod i huvet då?? Tänk om man skulle stå på huvet i tio veckor, snacka om blodbrist i fötterna!
57 dagar kvar!
Har du lust att komma över i kväll och pyssla lite? Ska virka på min sommarsjal och ta fram och påbörja slutspurten på lusetröjan till min svåger.
Komma vid halv nio-snåret? Kollar med Annika också.
Kram
Post a Comment